Motargument mot sovmorgon i skolan

Dessa personer är representerade av pingvinen.

Färgerna i bilden visar istället följande. Det innebär alltså att om du har en 10 åring som börjar bli trött och lägger sig vid 21 så har du kanske fem år senare en 14 åring som inte börjar bli trött förrän vid 23. Sover du mindre än du behöver så presterar du sämre både mentalt och fysiskt.

Den här studien är också speciell eftersom den tittade på effekterna av att gå från en ganska sen skolstart till en riktigt sen skolstart sett utifrån hur skolan fungerar i de flesta länder idag.

En här studien publicerades efter översiktsartikeln ovan och i den undersökte man effekterna av att flytta skolstarten från 8.50 till 10.00 på en skola i Storbritannien (7).

I det här exemplet har jag valt Helsingborg som centrum. Bäst gick det för eleverna som hade haft sovmorgon under båda åren.

När det gäller effekterna på frånvaron så kan du se den i diagrammet här under. Och trots det anses sömnbehovet vara ungefär det samma och de börjar troligen också skolan ungefär samma tid.

Så där är ett betydande inslag av biologi som gör att tonåringar är tröttare på morgonen jämfört med andra.

Ännu bättre kan de här studierna bli om du hittar en närliggande skola som är väldigt lik skolan där det ska ske förändringar och så kan du använda den som en kontrollgrupp.

När forskarna summerade alla studierna med de här två typerna av upplägg så fann de att eleverna sov längre och mådde bättre på skolorna där skolstarten var senare på dagen.

Så i Spanien har man förskjutit hela dygnet så att det återigen passar bäst med majoritetens interna dygnsrytm.

Han tror att det är svårt att få eleverna att lägga sig tidigare för att få mer sömn.

Han säger att en lösning i stället kan vara att skolan börjar en timme senare på morgonen.

Börjar senare på måndagar

Det är rektorn på skolan som bestämmer vilken tid på morgonen som skoldagen ska börja.

De blir mer av kvällsmänniskor hela högen.

Det här innebär att i princip hela världen helt plötsligt är mer ur synk med deras dygnsrytm. Jag har förklarat den här bilden mycket mer djupgående i artikeln Varför vintertid är bäst för vårt välmående om du vill veta mer eller har svårt att förstå min korta förklaring här.

En person vars dygnsrytm är väl synkronierad med den sociala tiden kommer att befinna sig nära den platsen där de faktiskt bor i den här kartan.

Forskare säger att en lösning kan vara att börja skolan en timme senare.

Högstadieelever på flera skolor i Stockholm har fått berätta om sina sömnvanor för forskare. Det finns nämligen undersökningar som visar att elever sover mer då.

Sveriges Radio har intervjuat eleven Sixten Billengren som är 13 år. Det finns inget värde på poängen här som egentligen går att relatera till men det du i alla fall kan se är att eleverna som tog testet det första året presterade sämre än förväntat medan eleverna som tog testet under efterföljande år presterade lite över det förväntade.

Skoltiderna beslutas inte av riksdagen, men riksdagen bör uppmana regeringen att genom sin styrning verka för kunskapsspridning, test och uppföljning av olika sätt att anpassa skoldagen efter vad som bäst passar för att våra elever ska få bästa möjliga förutsättningar att prestera i skolan och må bra.

– Man kan säga att skol-dagarna går mer och mer åt det hållet – att de blir mer flexibla.

När det gäller sömnen så visade alla studier utom två att eleverna sov längre med en senare skolstart och de två som inte visade på någon signifikant effekt hade en trend mot längre sömn för senare skolstart.

I studierna som tittade på trötthet under dagen så var resultatet i princip det samma. För mitt på dagen så har du en dygnsrytm som påverkar så att du känner dig mer vaken och alert medan samma dygnsrytm gör så att du blir trött och mer långsam i tankarna på natten när du egentligen borde sova.

Det som har störst inverkan på vår dygnsrytm är ljus.

Så det är ganska rimligt att tro att det här är en verklig effekt. Vi gör det med andra ord svårare för alla tonåringar att må bra och prestera så bra som de kan.

Det här är förstås en realitet även för många andra människor igenom mer eller mindre hela deras liv.